Har verkligen gett upp hoppet om att det kommer gå obemärkt förbi, att tiden får läka alla sår. Att göra det bästa av framtiden. Jag trodde det lagt sig, men prövningarna har nog bara börjat. Förstår verkligen inte hur någon kan ha så lite respekt för en annan person. Jag vet inte om det är omedvetet eller om det helt enkelt finns en önskan att skada. Eller omedvetet skada.