Min älskade unge fyller sex månader idag. Ett halvår har gått sedan vi låg på bb här i Umeå, ett halvår sedan vi låg på bb med en bara några timmar gammal liten V. Ett halvår sedan jag låg i den där fruktansvärt obekväma sängen, borde sova, men kunde inte slita blicken från det bästa som hänt mig. Kunde verkligen inte slita blicken.

Idag är hon ett halvår. Det är en klyscha, att tiden går fort.. men tiden har verkligen flygit förbi. Var är min lilla, lilla bebis? Lilla V lär sig nya saker varje dag. Små, små framsteg som leder till något stort. Visst är hon en bebis ännu, men inte länge till. Inte länge till om det ska gå i den här farten. Små egenheter växer fram allt mer, och hon blir allt mer en egen individ. Otroligt att vi ska få följa hennes resa.

•Vilhelmina äter numera riktig mat till lunch, och hon älskar det. Hon gör dessutom alldeles ljuvliga ljud samtidigt, något i stil med "am nam nam nam". Favoriten än så länge är älgkött med potatis, morot och palsternacka. Det smakar lite som.. köttsoppa! I mindre salt och fast koncistens. Vilhelmina äter även gröt till middag, gröt med banan. Det är till och med bättre än älgen, tycker V. Dessutom har hon ratat smakpotioner från början, "mer mat morsan"!

•Att Vilhelmina skulle ta sig fram obehindrat är väll att ta i. Däremot är det på god väg. Hon tar sig lite grann bakåt och runt, runt i cirklar. Ibland tar hon sig fram då man har tittat bort, jag får nog aldrig veta hur det gått till. Vilhelmina tar sig nu själv upp på alla fyra, står där och gungar en stund. Hon ser väldigt koncentrerad ut då hon gör det, vill jag tillägga. Inte allt för sällan lägger hon på ett grymtande ljud.

•Sitter gör hon. Det har hon gjort ett tag, fast nu sitter hon stadigt. Skulle hon ramla är hon duktig på att ta emot sig de allra flesta gånger. På en filt kan man alltså lämna henne i sittande läge.

•Att hon sover hela nätterna skulle också vara dumt att påstå. Hon äter inget på natten, eller jag försöker. Hon vaknar oftast en eller ett par gånger, men numera fungerar oftast nappen utmärkt.

•Vilhelmina är en bestämd liten tjej. Dessutom har hon lite dåligt tålamod, det är ingen bra kombination. Hemmamiljön blir allt mer ointressant och att komma ut och se och göra annat uppskattas allt mer. Utanför lägenhetens väggar är hon oftast nöjd, så länge hon inte är trött eller hungrig förstås.