Är äntligen färdig med alla dopkort. Eller nu ljög jag föresten, har två stycken kvar. Det får bli morgondagens uppdrag. Att posta alla korten blir också en syssla för morgondagen. Även en sväng ned på stan står på schemat.Dopet närmar sig med stormsteg och jag är minst sagt nervös, men jag tror att det kommer bli bra. Det måste det bli. Jag längtar, samtidigt som jag inte längtar. Tror att det kommer vara över fortare än vi anat, och då kommer vi säkert önska vi kunde göra det igen. Kanske vi undrar varför där fanns oro, hoppas det.