Kollar igenom bilderna igen, det är en hel del att gå igenom. Jag kommer på mig själv att de bilder jag gillar lite extra är de bilderna som känns lite spontana, de bilder som inte känns så tillgjorda. Kanske för att jag ser mer obekväm och stel ut då. Typ den här bilden, den gillar jag..

Jag valde att bära långklänning kvällen i ära. Denna klänning har varit i min ägo sedan snart ett år tillbaka, igår passade jag på att inviga den. Bättre sent än aldrig va?

 

Midsommarfirande. Som vanligt nu på slutet, var jag verkligen ute i sista sekund. Jag velade in i det sista vad jag skulle göra, lugn midsommar med familjen vs. umgås med vänner. Jag velade så pass länge att jag missade avgången på ena firandet, somnade i soffan och missade nästan avgången på det andra. Hade kunnat bli en ensam midsommar det här. Jag skyller på att V väckt mig tidigt denna morgon, för att sedan åka till sin pappa. Förstår att mina nära blivit rätt less på mitt velande denna helg. Eller egentligen förstår jag dem alltid, ibland kan jag verkligen vara en pina. Till och med för mig själv ska jag tala om. Om det kan vara till någon tröst.

 

Det här med att bestämma saker är väll egentligen inte min grej, bestämma sig för saker. Jag kommer ihåg då jag var liten. Det är nog något som verkligen följt med från barnsben. Visst är jag bestämd, väldigt bestämd, OM jag vet jag vill. Däremot är det inte alla gånger jag vet vad jag vill. När jag inte vet, då brukar jag ofta kunna strunta i det istället. En sådan enkel sak som att bestämma middag, kan ibland sluta med att jag går ur butiken tomhänt. Likadant var det då jag var liten, blå tröja eller grön tröja? Jobbigt.

 

Vet inte varför jag berättar detta för er, det bara slank ur mig. Jag skulle berätta om mitt midsommarfirande men ur mina tankar kom detta. Startade morgonen tillsammans med världens bästa och en stor med skål jordgubbar. Eftermiddagen tillbringades ute hos mina föräldrar, för att till sist avsluta kvällen hemma hos min bror.

 

 

Någon visste helt klart hur man gjorde succé, och det var inte jag!

Lagom till midsommar kommer rusket, det där tråkiga, gråa och kalla som gör att man bara vill gräva ned sig under ett täcke och sova bort hela dagarna. Allra helst tillsammans med någon, någon man tycker om. Äta massor av gott och kanske se en film eller två. Det är sådana här dagar min dotter gör uppror. Hur kul är det att sitta hemma och göra inget liksom? Tänkte ta en sväng till öppna förskolan, men det var sommarstängt. Kunde de inte haft regn- och rusköppet? 

 

Vi ska ändå trotsa regnet och ta oss ut. Jag hoppas att busstrejken är över så vi slipper gå. Vi måste handla lite nödvändigheter och skicka iväg några paket. Men först, vänta på tvätten som fortfarande hänger i torkskåpet. Ok, jag ville bara skylta med att jag varit lite duktig idag, jag ersänner.

 

 

Ni ska få en liten tjuvkik från fotningen igår. I över ett år har jag känt dig Vilhelmina, lärt känna dig. Älskar dig mitt lilla gryn.

 

Alltså.. Jag har nog aldrig haft en bonuscheck som ens vart i närheten av den här. Nu fundilerar jag, vaaaad ska jag köpa? Måste köpa. Måste kööööpa. Okej då. Den är giltig till sista december.

Hade riktigt trevligt igår, kanske aningen lite drag? Och rätt kass musik? Dock väldigt kul att umgås med andra förutsättningar än jobbrelaterat. Släppa lite på rollen man har på jobbet och se lite mer av kollegorna. Like that! Håller kvar vid att jag har världens bästa kollegor! Kvällen kunde heller inte avslutats bättre.

 

Igår slängde jag ihop en doptårta till lille Vincent. Jag misstänker dock att han blev utan tårta. Denna gång blev det mycket sommrigt med en hallonfyllning och en kiwifyllning. Ljus botten och ett lock i marsipan. Figurerna är gjorda i sugarpaste.

 

Det gjorde ont att lägga ut Conversen jag just köpt på tradera. De gula farorna V skulle bära på sina fötter i sommar. Tyvärr var de för stora nu, och tänk om de inte passar försen till vintern? Då kändes det vettigt att sälja dem nu, för att istället investera i ett par mindre sommarskor. Jag intalar mig det iallafall, men ont gjorde det! Jag är trots allt frälst i dessa små Converse, de är ju sååå fina.

 

Jag måste bli bättre på att använda kameran, jag glömmer nästan bort hur man gör mellan gångerna. Använder man inte kameran för lite då? Bjuder på några bilder jag tog här om dagen, då Vilhelmina inviger lite av det nya.

 

I veckan har vi även hunnit med första doppet. Alla utom gudmor vågade sig på ett dopp längre än halvvägs upp till knäna (hihi). Vilhelmina gjorde livspremiär i utomhusmiljö, det var skräckblandad förtjusning. Mest det sist nämda, förtjusning. 

Jag tror inte jag har önskat mig en diskmaskin så mycket som de senaste tre dagarna, någonsin! Igår hade vi familjen på besök. Massor med presenter, fika och trevligt sällskap. Kan lova att Vilhelmina sovit gott inatt. Hon somnade runt sjusnåret igår kväll och vi gjorde inte morgon försen åtta denna morgon. Det uppskattas från både mamma och bebis. Bebis? Räknas hon som bebis ännu?

 

Vilhelminas morbror tyckte det var snålt med sockerfri tårta, eftersom jag lovat lite sött till födelsedagen. Däremot kände jag mig inte redo med sockret. Något sätter stopp i knoppen, jag tycker det är onödigt. Onödigt att bjuda in henne i något hon inte har en aning om. Jag tänker att hon får bjuda in sig själv, den dagen det faktiskt inte går att hålla henne borta från det. Den dagen kommer att komma, så småningom.

 

Tårtan blev jättegod, för att vara sockerfri. Både vuxna och barn käkade utan grimaser, det måste ju vara ett gott tecken? Botten innehöll både bananer och dadlar som hjälpte till att ge den en naturlig sötma. Som fyllning hade jag på ena lagret hallon/färskost och på andra lagret banan/grädde. En riktig hit för min ett-åring!