Bestämd dam.

Här hemma har vi i nuläget tappat kontrollen lite, åtminstone känns det så! Finns det något som kallas 1.5-års-trots? Om inte så har vi uppfunnit en nu. Hon är tjurig som få och bara ska ha det på sitt vis. Om inte, bokstavligt talat stampar och skriker hon av ilska. Jag kan inte rå för att jag fnissar lite åt situatonen ibland, för hon ser rätt söt ut då hon ligger där på marken. Lite svår att ta på allvar. Kombinerat med gaddar är detta en perfekt kombo? Ja, ni fattar resten. Däremellan är hon dock världens underbaraste och bjussar gärna på en puss eller två. Humöret växlar på två röda. Känner ni igen er?

Tjejmilen.

Helgen som varit har helt klart vart lyckad. Semester, trevligt sällskap och milen på det. Jag tyckte mig inte vara tränad för att springa, då mitt mål då jag anmälde mig till Tjejmilen var att springa under femtio. Jag sa till mig själv innan, nu i veckan, att jag inte skulle ha några krav på mig själv och bara springa för att ha kul. Se det som en upplevelse och njuta av den folkfest det faktiskt är. När startskottet väl gick och loppet var ingång fick jag ändå ett rus i kroppen och körde på. Måste dock säga att det var svårt att ta sig fram med 2000 startande i varje klass, genom hela loppet var det bara att försöka tränga sig fram inprincip.

Min tid då? Sprang milen på 56.35, höll en medelhastighet på 5.36 minuter per kilometer. Jag ger mig en klapp på axeln, jag är nöjd med det. Nästa år springer jag under femtio! Det kan ni ge er på. Tack för denna gång Stockholm.

Avslutade kvällen med en drink på Grand Hôtel.

Saknar!

Saknar redan denna tjej. Resan mot Stockholm, Obama och tjejmilen har nu börjat (för ett par timmar sedan). Just passerat Söderhamn och rumpan strejkar!