Lågprioriterad väg.

Sista biten hem till mina föräldrar består av en grusväg, eller numera en lerpöl. Hjulspåren är nog mer än tjugio centimeter på många ställen. Detta måste vara värsta året någonsin, visst brukar det bli lerigt och spårigt på våren men detta år tar nog rekordet. Timmerbilar och skogsmakiner har gjort sitt, snart tar man sig inte fram efter vägen. Bara en tidsfråga innan någon fastnar, det är jag bombsäker på.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0