Skynda, vi väntar på dig!

Åtminstone jag väntar, och väntar och väntar. På Söndag hade jag lagt min gissning, jag vet inte längre. Visst har jag ont, men på fel ställe. Jag har så pass ont i mina fogar att jag gärna hade gråtit vissa stunder. Men vad får jag ut av att sitta här hemma och gråta? Nej, här ska målas skötbord. Ska åtminstone måla grunden klart. Kanske ska äta lite ananas och springa upp och ned för trappen också? Inte att förglömma, borde nog ta på mig mina favorittrosor också (så vattnet går i dem).

Min Kotte var ju klar att komma när som helst sist jag var hos barnmorskan. Det är en hel vecka sedan. Skynda nu älskling! Du är väldigt stor nu, och det känns verkligen. Det är trångt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0